Loke, Lp1 Rld N Kalote's Spark, MT
Postat den 2012-09-30 klockan 18:07:00
Kategori : Allmänt
Kommentarer (1)
Loke och jag bland raukar på södra Gotland i augusti.
Igår gjorde Loke MT. I augusti gjordes ju exteriörbeskrivningen där han blev godkänd utan problem. Tyvärr för Lokes uppfödares del, så kommer de inte kunna skryta med ytterligare en KORAD hund ur kullen, för även om Loke fick tillräckligt med poäng totalt sett, så hade han 2 poäng för lite i första halvan och kan då inte bli godkänd enligt de nya reglerna. En av hans systrar fick ungefär lika många poäng, men gjorde MT innan regeländringarna, så hon är KORAD. Men för egen del kan jag inte vara annat än nöjd med Loke, för han gjorde precis det han blivit lärd att göra. Eftersom han tränats för terapihundsarbete och sådant sedan han var valp så har vi gjort antijaktträning från dag 1 och tränat från dag 1 att inte bara rusa fram till främlingar hur som helst även om de bjuder in till lek och jag har jag velat ha en hund som släpper kampleksaken direkt när jag slutar kampa, så vi kan fortsätta jobba, samt inte får kampa för kraftigt med vilka människor och saker som helst osv... Så jag hade aldrig väntat mig att han skulle kampa som om livet hängde på det (han gillar till att börja med inte de där kampstockarna särskilt mycket, trasa funkar bättre), rusa på folk hursom och jaga efter "småviltet" utan tillstånd. Man kan se det krypa lite i kroppen på honom och han kastar frågande blickar på Karro när främlingen hoppar runt bjuder in till lek i testet tex, han beter sig precis som han alltid gör när han ber att få ett varsågod och inte riktigt kan hålla sig still. Jag hade önskat att testledarna hade bett Karro att ge honom tillåtelse, att bara ta ett steg fram får honom inte att bryta av. Dessutom spelade garanterat den dåliga funktionen på "småviltet" in, för första vändorna så strulade den och for inte iväg som den skulle, utan vi fick göra om. Loke hade ju redan klurat ut den då. ;P Hans stressnivå var tämligen låg, endast små frustrationspip då och då och jag tycker det är underbart att han är såpass lugn och ostressad i en sådan ovan situation med höga störningar och intensiva händelser. Han håller kontakt och fokus med sin förare (Karro). Han blir inte rädd för saker och släpper det fort, är det över så är det över och vaktandet är också på en nivå jag själv är nöjd med. Jag vill inte ha en hund som kastar sig mot eventuella faror vilt skällandes. Det är jättebra att han står på sin plats och varnar, spara hot på högsta växel tills det verkligen behövs liksom... Sedan är han ju helt skottfast också, kunde inte bry sig mycket mindre. ;D Nöjd med min individ till hund. Domarna sade efter testet att det där är en riktigt stabil och trygg hund, det ska ni vara stolta över.
----------------------------------------------------
Nu i backspegeln, 2015, när jag tittar på detta, så känner jag viss bedrövelse. Strax innan detta test hade vi varit hos veterinären på hälsocheck och fått höra att han var tipptopp fast jag inte upplevde det så. Långt senare kom jag till en fantastisk hundfysioterapeut (efter flera instanser som alla sagt att han var bra fast jag inte upplevde det så) som konstaterade en gammal muskelruptur i höften som han haft ett bra tag, minst ett par år och alltså långt före detta mt, och som lett till stora felbelastningar, rejält förkortade muskler och omfattande inflammationer i hela "bakvagnen"... Han har haft jätteont och ändå tryckte jag in honom på ett sådant här test. Jag vet - jag visste ju inte, jag hade ju fått grönt ljus precis innan. Men ändå, det känns hemskt att han fick gå så länge - hemskt att folk som ska vara proffs inte kan sitt jobb. Extra stolt över Loke såhär i efterhand.
2016: Om Lokes skada och rehab när det begav sig, på fysioterapeutens blogg: http://sostassar.blogg.se/2016/march/lokes-rehabhistoria.html
Kommentarer
Postat av: Petra
Fina Loke :)
Svar:
Lina Lyckelin
Trackback
