Skillnaderna är så tydliga. Jag blir förbannad när jag tänker på att vi slösade bort nästan två år på att gå till undermåliga fysioterapeuter och veterinärer (veterinärer bör generellt inte vara det första valet om problemen med stor sannolikhet är muskulära, vet jag nu). Det ska inte behöva vara så att en vanlig hundägare ska behöva kunna en massa själv om hur hunden fungerar rent "mekaniskt". Men så ser det ut. I närmare två år av sitt liv fick Loke alltså gå med smärtor, smärtor som blev värre och spred sig allteftersom tiden gick och vi inte fick adekvat hjälp. Han kämpade på ändå, som så många hundar visar han inte smärta i första taget och främst var det kroppsspråket och hans rörelser som skvallrade. Felbelastningar och överbelastningar. Då kunde jag bara se att ¤något¤ var fel, något med bakvagnen. Vi hann besöka flera olika och ingen kunde hitta något fel mer än inflammationer och "ont i ryggen". Alla "proffs" hade mage att säga att han var jättefint och jämnt musklad (i själva verket hade utåtrotatorerna ((”rumpmuskulaturen”)) på höger sida endast ¾ av vänster sidas muskelmassa). Men det och mycket annat fick jag reda på först efter nästan två år då jag äntligen hamnade hos en fysioterapeut som kan sitt jobb. Inga vaga beskrivningar eller antaganden om ditten och datten, utan konkret och precist kunde hon peka ut alla fel, var ursprungsskadan satt och hur tidslinjen såg ut - vad som kom först och hur allt hade fortlöpt därefter med fel- och överbelastningar. Jag förstod, jag hade sett precis allt det, dock inte förstått allt jag såg. Jag insåg att min hund aldrig hade fått en ordentlig genomgång och rörelseanalys innan detta och att jag bara hade fått olika symptom upprapade till mig. Symptom är en yttring, en indikation på något - det är inte detsamma som att få en diagnos. "Ont i ryggen", "inflammation" här eller där osv, är symptom. VARFÖR har hunden ont i ryggen, VARFÖR har hunden inflammationer, VARFÖR är hunden halt osv? Det är frågan som ska kunna besvaras. Behandlar man bara symptomen kommer hunden aldrig bli helt bra, eftersom den faktiska orsaken förblir obehandlad. Ett tag blir hunden kanske bättre, för att sedan "skada sig på nytt", när den i själva verket aldrig blivit bra till att börja med.

 

 

 

Det var i slutet av 2013 vi kom till Små & Stora Tassar och äntligen fick hjälp och därifrån gick allt liksom från klarhet till klarhet. Det mesta kunde jag sköta själv, tro aldrig på någon som inte vill delge er ordentlig information och föreslår en massa fördyrande behandlingar och tillbehör hit och dit utan konkret förklaring vad det ska vara till för. "Bygga muskler". Jaha, vilka muskler då? Varför då? Kom ihåg att en skadad muskel aldrig kan tillgodogöra sig träning, så vill någon direkt slänga upp er hund på olika träningsapparater, sätta på tyngder mm för att "rehaba" den - dra i handbromsen och ställ frågan varför! Nöj er aldrig med att bara få lite vaga symptom uppradade - vi hundägare betalar en massa pengar för besök och behandlingar och det är dags att börja ställa lite krav. Jag har på allvar hört folk få sagt till sig att de ("proffset") inte kunnat hitta vad som är fel, bara att något är fel och ÄNDÅ sätter igång med träning på hunden för att "det brukar hjälpa på det mesta"! Herregud!!

 

Idag är Loke i sin bästa form någonsin, 7,5 år gammal. Rehab är sedan länge avklarad och träningen för att få honom jämnt musklad igen likaså. Jag underhållsstretchar och backtränar honom nu för att hålla honom fortsatt fullt rörlig och välmusklad. Den kunskap jag fått om min egen hunds "form och funktion" sedan vi landade hos Små & Stora Tassar gör att jag direkt känner av minsta lilla sträckning. De kurser hon hållit om anatomi och stretching samt rörelseanalys och felsökning bidrog också till ett betydligt känsligare öga och händer för små avvikelser. Det finns många trasiga hundar där ute.