I mitt förra inlägg skrev jag om ringblommesalva och dess positiva egenskaper. Nu vill jag inte att alla ska tro att deras hundar har svamp, så ett inlägg om röd missfärgning av pälsen kändes på sin plats. Som jag har förstått det så sade man alltid att det var fråga om svamp längre bak i tiden om hunden exempelvis uppvisade rödbrunfärgad päls mellan trampdynorna (vilket syns särskilt väl på vita/ljusa hundar). Nu är det inte alltid så att enbart missfärgad päls är en säker diagnos på svamp.

Hundars tårvätska, saliv och svett innehåller porfyriner, en nedbrytningsprodukt från röda blodkroppar. Ni som har ljusa pälshundar, exempelvis bichon frisé, ser ofta rödbruna missfärgningar under ögonen på era hundar, där tårvätska har runnit. Likaså kan man se det mellan trampdynorna, där hundarna svettas. Ibland ser vi också missfärgad päls på exempelvis mage och ben. Då kan man misstänka att hunden har slickat där och saliven missfärgat pälsen. Det är alltså något normalt. (Gällande det sistnämnda finns det dock ofta anledningar till överdrivet slickande - exempelvis klåda eller värk.) Hundar som dreglar mycket får ofta missfärgade mungipor av saliven.

Svamp trivs däremot bra i fukt och värme, så till exempel tassar och mungipor ligger i riskzon. Har hunden en svampinfektion är det sällan bara pälsen som blir röd, utan även huden under uppvisar rodnad och kanske även svullnad. Man ska självklart gå till en veterinär om man är osäker på hur det står till med sin hund. Det är bra att alltid ha för vana att torka hundens tassar ordentligt när man kommer in efter att ha varit ute när det är blött. Regnigt, snöigt, slaskigt. Särskilt nu i vintertid blir hundarna blöta hela tiden och kanske inte ens hinner torka upp mellan promenaderna, vilket skapar en bra grogrund för svamp. Man kan även klippa pälsen mellan trampdynorna kort, då torkar tassarna snabbare och det blir generellt en luftigare miljö. Att raka helt rekommenderar jag inte, eftersom många hundar tycker att det kliar och det kan leda till överdrivet slickande där.